Recension: Imaginaerum



Artist:
Nightwish
Album: Imaginaerum
Releaseår: 2011
Skivbolag: Nuclear Blast
Antal Låtar: 13
Längd: 1:14:50
Medlemmar:
Anette Olzon - Sång
Marco Hietala - Bas, sång
Emppu Vuorinen - Gitarr
Jukka Nevalainen - Trummor
Tuomas Holopainen - Keyboard

1. Taikatalvi
2. Storytime
3. Ghost River
4. Slow, Love, Slow
5. I Want My Tears Back
6. Scaretale
7. Arabesque
8. Turn Loose The Mermaids
9. Rest Calm
10. The Crow, The Owl And The Dove
11. Last Ride of The Day
12. Song of Myself
13. Imaginaerum

Nightwishs andra album med den svenska sångerskan Anette Olzon är här och denna gång bjuder bandet på ett koncept album om en man som drömmer om hans barndom på sin dödsbädd. Ett koncept som också ska bli film. Men albumet kom först och vi ska bege oss in i drömmarnas värld.

Först av allt tycker jag att det är helt rätt av Nightwish att satsa på detta tema. Det känns så Nightwish. Varje del i detta album har sin lilla egna berättelse och som börjar med själva huvudhistorien med singeln Storytime. Som ni säkert har sett i ett tidigare inlägg tyckte jag att versen i den låten lät som något som ABBA skulle göra. Jag tycker fortfarande så men jag diggar låten ändå. Efter det hör vi allt från skrämmande thrillers i Scaretale, Keltisk ballad med sjöjungfrus i Turn Loose The Mermaids och den episka Song of Myself. Den sistnämnda låten just kunde lätt ha blivit den bästa låten i hela plattan men det finns ett stort problem. Låten är inspirerad av Walt Whitmans dikt med samma namn. De första 7 minuterna är helt grymma men de sista 6 är horribla. Mycket på grund av att man återskapar dikten vilket betyder ingen sång utan bara berättande. Känns så sjukt onödigt.

Resten utav materialet då? Det är rent Nightwish godis. Mycket påminner om gamla Nightwish t ex I Want My Tears Back låter som en lite mesigare, men fortfarande grymm, version av I Wish I Had An Angel men mycket utav låtarna passar perfekt till detta konceptalbum. Riffen, melodierna och Anettes och Marcos sång ger texten lite extra liv. Enda riktigt negativa jag har om albumet är att det tar sin tid att verkligen ta till sig detta då det är mycket episkt och storslaget men man känner redan från första lyssningen att detta är ett kanonalbum och den växer för varje lyssning.

Totalt Intryck:
För att ett konceptalbum ska lyckas måste allt passa perfekt in i temat. Just det gör Nightwish helt rätt i Imagenaerum. Man förlorar inte sitt sound och ger konceptet en grymm inlevelse. Säg vad man vill om Anette men jag tycker att hon passar in i bandet och ger just detta album en extra skärpa. Ska bli mycket spännande att se hur filmen blir sedan.

Bästa Låt: Last Ride of The Day

Betyg: 8,5/10 Scaretales

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0