sharkruisher

Maj var en bra månad för musik men jag har definitivt en känsla att Juni kommer att bli ännu bättre. Vad för bevis har jag? jo dessa släpp.

Pain - You Only Live Twice
Peter Tägtgrens band är det bästa inom elektro metallen. Jag älskade Cynic Paradise och jag förväntar mig inget mindre från bandets sjunde fullängdare.

Alestorm - Back Through Time
Pirat rock är lika bra som rom och cola, och Alestorm är de bästa på pirat temat. Med sin fart och galna texter kommer du att headbanga lika ofta som en pirat plundrar.

In Flames - Sounds of A Playground Fading
Åhh vad jag har längtat efter detta album. Senaste släppet, A Sense of Purpose, Var ett utav de bästa under 2000-talet och jag hoppas att uppföljaren blir lika bra. Singeln Deliver Us gav mig mersmak. Kan inte vänta.

Rhapsody of Fire - From Chaos To Eternity
Det var bara ett år sedan de släppte senaste albumet. Ett album som jag tyckte var sådär men jag vet vilken kvalite Rhapsody of Fire har och hoppas att detta album blir mycket bättre.

Evile - Five Serpents Teeth
Bland de nya thrash metal banden tycker jag att Evile är den med mest potential. Deras två första skivor var väldigt stabila så jag förväntar mig inget annat än ett kanon album nu.

Limp Bizkit - Gold Cobra
Nu kanske ni tycker att jag är en idiot som sätter upp Limp Bizkit på Most Wanted listan men jag gillar när man blandar rap och metal. Ska bli mycket spännande vad de kommer upp med eftersom det var sex år sedan senaste albumet.

The Black Dahlia Murder - Ritual
BDM har kommit upp som en utav de bästa inom death metal genren under 2000-talet. Jag brukar inte gillar sådan musik men BDM har kommit upp som lite av mina nya favoriter. Fullständigt älskar bland annat What A Horrible Night To Have A Curse.

Jag börjar få slut på ideér till vad jag ska göra med den här bloggen mer än bara recensioner, tips och topplistor så jag kom på att kombinera mina två största intressen. TV-spel och musik. Därför ska jag från och med nu skriva om vad som kommer i DLC (DownLoadable Content) varje vecka till Rock Band. Ska också säga vad jag tycker om den och hur bra förra veckans DLC egentligen var (jag köper inte all DLC men jag kollar alltid in hur "chartsen" ser ut och om de är roliga).

Nästa vecka fyller Ozzy Osbournes fantastiska album Diary of a Madman 30 år och det firas med ett åtta låtars paket som kommer till Rock Band. Låtarna är som följer.

Bark At The Moon X
Diary of A Madman
Flying High Again
I Don't Know
Mama, I'm Coming Home X
Mr. Crowley X
Over The Mountain
Steal Away (The Night)

Notera också X:et. De låtar som har det kommer också erbjuda Pro Gitarr och Pro Bass

Kan bli ett utav de bästa paketen i Rock Band sedan Linkin Park paketet som kom i början av året. Helt rätt av Harmonix att släppa Pro Gitarr/Bass till de tre mest kända låtarna också. Ozzys låtar brukar vara riktigt roliga på de flesta instrument så jag ser mycket fram emot dessa låtar. Bark At The Moon vet jag att den kommer att lyckas då jag har spelat den i Guitar Hero: Smash Hits och njutit varje sekund av den. Mr. Crowley hittar vi också i Guitar Hero: World Tour. Skit spel men en riktigt bra låt som passar perfekt till keyboard.

Värme termometer: 4/5 flammor

Veckans DLC.
Om nästa veckas DLC är kanon är denna veckas DLC botten. tre låtar med Lady Gaga och två av Foreigner. Foreigner låtarna är godkända (även om gitarren i Hot Blooded ser lite irriterande ut) men Lady Gaga i Rock Band. Hell no. Lady Gaga i Rock Band är som en kille i en lindex affär. Det funkar helt enkelt inte.

Betyg: 3/10 Hot Bloods

Album: Infected
Artist: Hammerfall
Releaseår: 2011
Skivbolag: Nuclear Blast Europe
Antal Låtar: 11
Längd: 51:18

1. Patient Zero
2. Bang Your Head (B.Y.H)
3. One More Time
4. The Outlaw
5. Send Me A Sign (Cover på Pokolgép - Hol Van A Szó)
6. Dia De Los Muertos
7. I Refuse
8. 666 - The Enemy Within
9. Immortalized
10. Let´s Get It On
11. Redemption

Då var de tillbaka. Sveriges största Heavy Metal band Hammerfall är här med sitt åttonde album i ordningen. Ett album som enligt bandet är helt annorlunda jämfört med vad de har gjort tidigare. Låt oss ta reda på om det de säger är sant.

Vi börjar med omslaget som redan där visar förändring. Vanligtvis brukar Hammerfalls albumomslag prydas av en medeltida miljö och deras maskot Hector men i Infected har vi istället ett mörkt omslag där en hand försöker nå efter hjälp. Hammerfall söker dock ingen hjälp utan förnyelse.

Jag har gått mellan höga förväntningar, förtvivlan och galenskap inför albumet då jag inte visste hur det skulle låta. Jag kollade på några andra recensioner på albumet och alla sa samma sak. Hammerfall förändrar sin musik tillräckligt för att det ska låta nytt och fräscht men inte tillräckligt nog för att det ska bli en fullständig musikrevolution. Patient Zero öppnar albumet med en seg start men som sedan urartar till något som inte är likt Hammerfall. Jag vill inte säga att det är dåligt men det är inte något som jag skulle förknippa med bandet. Efter det trodde jag att albumet skulle fortsätta i den stilen men det motbevisades med nästa spår, Bang Your Head. Den låten är typiskt Hammerfall med ett snabbt riff och en refräng som sitter. Singeln One More Time kommer härnäst. One More Time kanske inte har den bästa låt konstruktionen men den sitter fast lika mycket som en fästing på en hund fast tillskillnad från fästingen vill man ha låten kvar på sig. Skulle nästan kunna säga att det är omöjligt att inte komma ihåg någon del från låten. The Outlaw ger inget större intryck på mig men låten är stabil och bra. I alla Hammerfall album finns det, Tyvärr, en ballad och Infected ör inget undantag. Send Me A Sign är inte bara tråkig och intetsägande utan också en cover. Det kanske lovar gott dock då bandet inte har skrivit en egen ballad. Vi kanske slipper balladen i nästa album om ändringen går mot det hållet. Nästkommande två spår är stabila och härliga. 666 - The Enemy Within är den låten som definitivt visar vad Hammerfall kan. Växlingen mellan fart och struktur är bara för härlig. Sedan att djävulens nummer är med visar absolut att Hammerfall har lämnat medeltiden bakom sig och går framåt mot en ny och mörkare tidsålder. Immortalized är lite progresiv och svår att få grepp om medans Let's Get It On är raka motsatsen då den är enkel och medryckande. Sista låten Redemption är en riktigt mäktig låt som kräver sin tid för att smälta i ens sinne men när den väl har sjunkit in så förstår man att den är riktigt bra. En riktigt bra avslutning på ett bra album.

Totalt Intryck:
Precis som alla andra recensioner säger är Infected ett annat sound än vad vi är vana vid att höra Hammerfall men så mycket förändring i själva musiken är det egentligen inte. De största förändringarna finns i omslaget och i texterna. Hammerfall utvecklas i en bra riktning och det lovar väldigt gott inför framtida album. Dock finns det brister i Infected och det är inte det starkaste Hammerfall har gett oss men det är ett bra album som levereras.

Bästa Låt:
666 - The Enemy Within. Den är bara för härlig att lyssna på. Äkta Hammerfall godis.

Betyg: 8/10 Outlaws

Arrrr ye maties! Jag haver skådat Kapten Jack Sparrows fjärde äventyr på de sju haven så följ nu med då jag ska berätta om det.

Pirates of The Caribbean: I Främmande Farvatten (On Stranger Tides) börjar något år efter då den tredje filmen slutade. Jack har återigen förlorat den Svarta Pärlan och planerar att få tillbaka den. Men först har han hört rykten.... om sig själv. Tydligen har någon bedragare försökt samla ihop män i Jack Sparrows namn för att inleda en resa till ungdomens källa. Det får han reda på tack vare ett förhör med självaste kungen av England då de tror att Jack vet tillräckligt för att leda dem dit. Kaptenen för den Engelska flottan är Dr. Barbossa, ja han som har bedragit Jack tidigare i serien. Barbossa bytte sida då den Svarta Pärlan sjönk och han förlorade sitt ena ben (utbytt förstås mot ett träben). Efter att ha rymt från konungapalatset får han reda på att bedragaren är en av hans tidigare förälskelser Angelica. Hon lurar Jack att arbeta i besättningen på Queen Anne's Revenge, skeppet som leds av den mest fruktade piraten av alla, Svartskägg. Svartskägg vill också till ungdomens källa då han enligt en profetia ska bli dödad av en enbent man om två veckor efter de har satt segel mot källan.

Jag tycker att det är lite tråkigt att de flesta karaktärerna från de tidigare filmerna inte finns med här. Förutom Jack och Barbossa är det bara Jacks tidigare kompanjon Gibbs som vi känner igen från serien tidigare. Annars är storyn hyfsad då den tar med alla sjörövar skrönor som inte har nämnts i tidigare filmer. Mycket humor bjuds det på i filmen i typisk Jack Sparrow maner men det var ganska sparsamt med action tyvärr. Sedan har vi 3D effekterna som inte riktigt imponerar. Det kan ha varit så att jag satt för långt bak för att jag ska få det mesta utav 3D upplevelsen men jag tycker ändå att man kunde ha fått in mer effekter än vad det blev.

Totalt Intryck:
Hade hoppats på mer läskigheter men det är alltid lika kul att se Jack Sparrow. Humorn lyfter filmen väldigt högt och Johnny Depps skådespel är som vanligt klanderfritt. Storyn är godkänd och slutet var både överraskande och förutsägbart. Det enda jag saknade var egentligen en papegoja vid min axel och en ögonlapp på mina 3D-glasögon.

Betyg: 7/10 Sjöjungfrus tårar

Denna månads artist tips kommer från det fantastiska hårdrockslandet Sverige. CellOut är ett band från Stockholm beståendes av Percy Mejhagen, Robert Monegrim, Anders Sevebo och Martin Karlsson. Tyvärr finns det väldigt lite om själva bandet ute på nätet så jag ska mestadels snacka om deras musik.

CellOut släppte i höstas sitt första album, Superstar Prototype, via Nuerra Records, ett album som låter väldigt lovande inför framtiden. CellOuts sound är lite utav en blandning av Bullet For My Valentine och Dead By April. Tunga och hårda riff blandade med trallvänliga refränger. Jag brukar inte gilla sån typ av musik men det är något som får mig att vilja lyssna på dem igen. CellOut har definitivt en framtid inom musikbranschen men det gäller för dem att inte göra som de flesta inom denna genre och sälja ut sig. Håller de kvar vid sitt koncept och musik så kommer de bli en utav de stora inom ett par år. Oavsett vad kommer jag att följa dem mer.

Låt Tips:
Set Things Straight. Taget från deras debutalbum har jag tagit en låt som har ett riktigt grymmt riff som man enkelt kommer ihåg, en vers som är originell och en refräng som bara kan lämna ens hjärna med en hjärnskakning. Tillsammans blir det en lika dödsfarlig kombination som Chuck Norris. Kolla också in resten av Superstar Prototype medans ni har tid.

http://www.myspace.com/cellout
http://www.celloutonline.com/

Album:
Day of Reckoning
The Human Romance

Artister:
Destruction
Darkest Hour

Releaseår:
2011

Antal Låtar:
12
12

Längd:
50:01
45:44

Total längd:
1:35:45

Så ja nu har jag  kopierat mina spellistor från Spotify till Grooveshark och är åter redo för att lyssna på mer ny musik. Jag börjar med två album som jag borde har lyssnat på för någon månad sedan. Thrash metalisterna Destruction och metalcore bandet Darkest Hour.

Destruction - Day of Reckoning

Destruction kommer från Tyskland och har sedan starten 1982 släppt 10 album. Day of Reckoning är deras elfte släpp.

Det som gör att jag gillar Destruction är hårdheten i deras musik och slagkraften i deras refrängen. Ta första spåret The Price som exempel. Skrik sacrifice, rabbla några fler ord och repetera. Inte dåligt alls. Sedan hjälper texterna en bit på vägen desutom. Alla låtarna på plattan har sina styrkor och svagheter men dör att sammanfatta snabbt är det ett väldigt stabilt album. Ett steg framåt jämfört med förgående album D.e.v.o.l.u.t.i.o.n som enligt mig saknade någon riktig punch. Albumet avslutas med en cover på Dios Stand Up And Shout. Inte det mest originella att göra en cover på en låt av Dio eftersom en massa artister har gjort det sedan Ronnie James avled för snart ett år sedan. Instrumenten gör det riktigt bra där men sångarens röst passar tyvärr inte låten. Synd då det hade kunnat bli en riktigt grym cover. Nåja det är ändå bara ett bonusspår på skivan.

Darkest Hour - The Human Romance

Detta släpp har jag väntat på då Darkest Hour är ett utav de band som jag vill utforska mer i sedan jag hörde deras låt Demon(s). Jag är vanligtvis inte något metalcore fan då jag oftast tycker att låtarna inte hänger samman och att det känns som flera metal genrer i en och samma låt men DH lyckas med sin musik.

De två första spåren är inga hittar dock är spår nummer tre, Savor The Kill, det. En härlig uppbygnad och gitarrspel toppas med en utav årets bästa refränger. Den må vara kort men den ger mig gåshud. Synd bara att det inte blir mer gåshud under albumets gång. Allt känns så lagom och ok. Känns som om DH inte försöker utveckla sin musik utan bara köra på en mall som de kan ändra med andra riff och text men inte mycket mer. Tråkigt då killarna har potentialen att vara fantastiska. Jag kollar på låtlistan efter halva albumet och ser en låt på 8:41 och då tänker jag att de kanske tänker outside the box där. Jag hade rätt då låten var en instrumental låt. Det är dock inget bra då det känns väldigt segt och man bara vill till nästa låt. Enligt mig ska en instrumental låt vara mellan 4-6 minuter lång. Tillräckligt för att innehålla ett par solon och sjysta riff men 8 minuter känns bara segt om inte instrumentalen är av Steve Vai fart.

Totalt intryck:

Day of Reckoning:
Stabilt och bra men man hade velat ha någon riktig topp låt som hade lyft plattan från bra till kanon. Covern kunde ha skippats.

The Human Romance:
Tre låtar står ut och visar vad Darkest Hour kan men resten är mellanmjölk. Hade högre förväntningar på detta band. Om de ska göra en ny instrumental ska den vara kortare än 8 minuter. totalt sett ok.

Bästa låt:

Day of Reckoning: Hate Is My Fuel

The Human Romance: Savor The Kill

Betyg:

Day of Reckoning: 7/10 Armageddonizzers

The Human Romance: 6/10 Purgatories

Det suger verkligen att bara kunna lyssna 10 timmar per månad på spotify så jag har sökt alternativ på att lyssna på ny musik gratis.

Det bästa jag har hittat just nu är Grooveshark som funkar nästintill likadant som Spotify men med klara skillnader. Största skillnaden är att du lyssnar via nätet och inte via ett program som du laddar ner. En annan skillnad är att all musik är uppladdad av andra användare vilket betyder att band som inte finns på spotify pga copyright (t.ex Metallica, Rammstein och AC/DC) finns med på Grooveshark. Precis som med Spotify så finns det premium konton men här kan du välja mellan att betala eller att göra surveys. Då slipper du reklam på sidan och då kan du använda Grooveshark appen till Iphone och Android.

Totalt sett tycker jag att Grooveshark bara är en nödlösning då det går segare än vad det gör med spotify och det finns nästan för många låtar att välja mellan då man söker på väldigt kända artister. Kvaliten är ibland inte den bästa heller. Men då alltså Spotify bara låter gratis användare lyssna 10h/månad är Grooveshark ändåså en bra lösning plus att det är ingen reklam mellan låtarna.

En annan lösning är att gå tillbaka till radion och då föreslår jag starkt Hardradio. Precis som det låter så är Hardradio en hårdrock radio station som bara spelar hårdrock och tillskillnad från bl.a Bandit så är det väldigt sällan de spelar lugna eller "mesiga" låtar. Här finns det inga reklamavbrott heller.

Hoppas att ni får mycket stor lyssningsnjutning med dessa två sidor. Länkar kommer här.

http://grooveshark.com/#/
http://www.hardradio.com/hr3.html

Ny månad och nya labum att se fram emot. Låt oss ta en titt på vad som komma skall.

Anvil - Juggernaut of Justice

Thrashmetalens eviga "förlorare" släpper sitt fjortonde album och det känns som om Anvil är hetare än någonsin tidigare. Kanske för att de i början av året blev etta i nedladdningslistorna med sin gammla klassiker "Metal On Metal". Det ska bli mycket spännande att höra deras nya material.

U.D.O - Rev-Raptor

Hårdrockens army man och hans band släpper nytt i maj. Album nummer tretton i ordningen. Ska bli roligt att se vad bandet kan ge efter att Udos ex. band "Accept" lyckadesordentligt förra året.

Arch Enemy - Khaos Legions

Jag har sagt tidigare att detta är ett fantastiskt år för svenska hårdrockare då flera grymma band från Sverige. Bland de hårdare storheterna hittar vi Arch Enemy. Tror definitivt att albumet kommer att bli bra.

Hammerfall - Infected

Hammerfall är bandet som förde mig in i hårdrockens förlovande land. Bandet har sagt att detta nya album är något som Hammerfall aldrig har gjort tidigare. Man märker det direkt genom att kolla på album omslaget. Jag är smått orolig men vet samtidigt att det kommer att bli ett bra album. Hammerfall misslyckas aldrig med sin musik.