Konsertrecension: Ozzy & Friends

Huvudband: Ozzy & Friends
Förband: Black Label Society
Plats: Malmö Stadion, Malmö
När: 2 Juni 2012
Publik: Ingen aning men det var inte fullsatt
Längd: ca 1 h och 30 min
Antal Låtar: 14
Extra Nummer: nä, faktiskt inte :(
Låtar:
Bark At The Moon
Mr Crowley
Suicide Solution
I Don't Know
Shot In The Dark
Rat Salad
Iron Man
War Pigs
N.I.B
Fairies Wear Boots
I Don't Want To Change The World
Crazy Train
Mama, I'm Coming Home
Paranoid

Medlemmar:
Ozzy Osbourne - Sång
Gus G - Gitarr
Rob "Blasko" Nicholson - Bas
Adam Wakeman - Keyboard
Tommy Clufetos - Trummor

Gästartister:
Zakk Wylde (Black Label Society) - Gitarr
Slash (ex Guns N' Roses, Slash) - Gitarr
Geezer Butler (Black Sabbath) - Bas

Biljetten var bokad, Black Sabbath var återförenade och förväntningarna var på topp inför årets största enskilda konsert. Då kom bomben. Tony Iommi hade drabbats av cancer och nästan alla Black Sabbath spelningar blev inställda och ersatta av Ozzy & Friends. Allt som fanns kvar efteråt var en stor tomhet.

Det har nu gått ca. 4 månader sedan beskedet och besvikelsen har lagt sig nästintill helt men mina förväntningar var nästan nere vid botten när jag var på väg till Malmö Stadion för att se enbart en fjärdedel av Sabbath. Jag kände dock att en konsert är alltid en konsert så jag ville göra det bästa av situationen.
Jag kom in i arenan mitt under förbandets konsert. Förbandet var Black Label Society, Ozzys ex gitarrist Zakk Wyldes egna band. Jag har ingen jätte koll på bandet men jag har lyssnat på deras sneste släpp, Order of The Black, och jag gillade soundet. Själva konserten var snabb, kraftfull och energirik. Grymt gitarrarbete från Zakk även om det då och då gick lite överstyr. En bra uppvärmning helt enkelt (för Zakk och publik).

Typ en halvtimme senare drar showen igång. Men det börjar inte med en entre av mörkrets furste, det började med en film på storbildsskärmarna som visar Ozzys hela karriär. Från tiden med Black Sabbath och genom hans solokarriär. Sedan kommer han äntligen in med resten av sitt band och drar igång Bark At The Moon. Full fart från start med andra ord. Ozzy visar direkt lekfullhet och sprutar ner den främre delen av publiken med sin vattenslang och Gus G flammar på med sin gitarr. Kanske tog Ozzy ut sig lite för hårt lite för tidigt med tanke på upplägget av låtarna. Efter öppningen följde Mr Crowley, Suicide Solution, I Don't Know och Shot In The Dark. Alla bra låtar men Ozzy behöver inte ta ut sig till absoluta max här men han visar fortsatt initiativ och go, vilket resten av bandet också gör.

Efter det går Ozzy bort från scenen för att kanske ta en tupplur? Istället får Gus G och, framför allt, trummisen Tommy Clufetos briljera i Black Sabbaths instrumentallåt Rat Salad. Clufetos visar helt klart hela sitt register och gör en värdig version av låten. Även Gus G gör ett starkt intryck under låten.

Rat Salad drog därmed igång Sabbath delen av spelningen och när Ozzy kommer tillbaka på scen har han med sig Geezer Butler samt Slash. Först ut är klassikern Iron Man där musikerna på scenen gör det bra men det fanns utrymme till förbättring. War Pigs fortsätter showen med krigsbilder på monitorerna och en hel del tveksam allsång. Det märktes verkligen att det inte var fullsatt. Toppen kommer istället på enda Sabbath låten som inte kommer från albumet Paranoid nämligen N.I.B. Här bjuder killarna på nästintill allt. Butler levererar enormt på det inledande bassolot, Ozzy ångar på och Slash spelar så som bara Slash kan göra. Man kan inte komma närmare originalet här.

Efter N.I.B kliver Butler, Slash och Gus G ut och in kom istället Zakk Wylde och körde Sabbath klassikern Fairies Wear Boots samt Ozzy låtarna I Don't Want To Change The World, Crazy Train och Mama, I'm Coming Home. Kvalitén blev något sämre men Zakk gör det väldigt proffsigt och publiken hänger med så gott det går (Bästa allsången kom i Mama). Hela spektaklet avslutas med att alla medverkande musiker kommer ut på scenen och kör Paranoid. Bra fart, inlevelse och tre gitarrsolon från tre olika gitarrister. En helt fantastisk avslutning även om det kändes lite för tidigt att avsluta det hela (det var fortfarande ljust ute när jag lämnade stadion).

Totalt Intryck:
Visst, besvikelsen över att kanske aldrig få se det första heavy metal bandet återfinns men Ozzy imponerade med sina vänner. Ozzy var kanske lite trött men han visade det sannerligen inte. Dock hade det varit lite roligt med lite nyare låtar och någon låt till men mina förväntningar blev mer eller mindre överkörda. The Prince of Darkness levererar fortfarande.

Bäst: Alla Black Sabbath låtar (särskilt N.I.B), Bark At The Moon samt Slash

Betyg: 7,5/10 War Pigs

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0