sharkruisher

 

 

Band: Raubtier

Plats: James Rockbar, Halmstad

När: 14 September 2012

Publik: Runt 300-400 Pers

Längd: Strax över en timme

Det Finns Bara Krig

Legoknekt

Achtung Panzer

Hjärteblod

Lebensgefahr

Hulkovios Rex

Sveriges Elit

Besten I Mig

Vittring

Polarvargen

 

Låt Napalmen Regna

Kamphund

Världsherravälde

Dobermann

 

(Är möjligt att jag har glömt eller förväxlat någon låt. Jag var lite berusad under konserten. Låtlistan är dessutom inte i ordningen som de spelades på konserten.)

 

Pär Hulkoff - Sång, Gitarr

Mattias "Buffeln" Lind - Trummor

Jonas Kjellgren - Bas, Bakgrundssång

 

 Jag har bara gått två veckor i Halmstad Högskola och redan har jag fått mig en ganska så bra uppfattning om utelivet på halmstad. De mest populära klubbarna är Morfars, Moon och B&B men om man är hårdrockare, vilket jag ju är, är det James Rockbar som gäller. Bra priser, grym musik, även grymmare bartenders men också livekonserter varannan vecka. I Fredags var då Haparandatrion Raubtier på besök och det tillfället kändes för bra för att missa. Så jag skaffade biljetterna på nätet så fort som möjligt och kunde sedan bara vänta otåligt på Fredag.

 

När man kom dit kände man redan en riktigt skön stämning. Lite här och var hörde man olika gäng skrika Achtung Panzer och när sedan Hjärteblod spelades på högtalarna innan konserten var alla redan med på allsången. Jag kände direkt att det skulle bli en fantastisk kväll.

 

Senare än annonserat (cirka 30 min efter utsatt tid) kom så äntligen bandet och röjet kunde startas igång. Ljudet var högt, allsången något högre och trängseln var väldigt påtaglig. Det var inget snack om att detta band var väldigt populära i Halmstad. 

 

Bandet var också med från början. Pär Hulkoff uppmuntrade publiken flera gånger att hoppa, svaja med armarna eller sätta igång en mosh-pit. Även de andra två i bandet, Buffeln och Jonas, röjde på och det kändes verkligen som om bandet verkligen njöt av stunden. Ja, även pratstunderna mellan låtarna verkade vara till stor glädje för bandet, även om jag själv knappt förstod Hulkoffs norrländska. Jag fick flera gånger lyssna efter vad det var för låt som började spela trots att han sa det.

 

En stor negativ sak med giget som jag ser det var ljudet. Det var ytterst sällan som man hörde den förinspelade synthen, vilket gör låtar som Legoknekt lite svagare. Tyvärr drabades Hulkoffs gitarrsolon av samma problem. Roddarna fick verkligen jobba hårt för att få solona att höras. Som tur var är solona inte huvudaktörer i någon Raubtier låt, även om det fortfarande gjorde en del. Annars vägdes det kassa ljudet med ett jäkla go och råstyrka.

 

 Efter att konserten var slut var jag slut. Jag hade svettats en hel ocean, mina tår var helt söndertrampade och mina glasögon fullständigt immiga och skitiga. Men ooh vad nöjd jag var. Raubtier visade den kvällen att till trots dåligt ljud och en svårförstådd norrländska är bandet ett riktigt kraftpaket som kan slå ner vilken motståndare som helst. Energin känndes oändlig. Men man får också tacka dem som var där och såg konserten. Ett fyra låtars långt extranummer är ett praktexempel på att publiken har skött sig som den ska.